Trots att jag kanske inte kom när husse ropade på hundkursen så betyder inte det att jag gör så hela tiden. Visst, jag kanske ignorerar husse och matte då och då när de ropar på mig när jag är ute på gården. Vem vill släppa en god grästuva för att gå in?
Men när vi är i skogen då brukar jag få springa lös och då är jag jätteduktig. När kopplet tas av brukar jag först springa som en galning och då låter min matte och husse mig göra det. Sen när jag sprungit av mig det värsta springet i benen brukar jag bli trött så då måste jag ta en paus. Efter det så springer matte och husse och gömmer sig och så vill de att jag ska leta på dem. De är jättedåliga på att gömma sig, jag brukar hitta dem på en gång. Ibland står de bakom ett träd, som att de inte skulle synas bakom ett smalt litet träd...
Det finns så mycket gott att äta i skogen, det är som ett stort smörgåsbord. En gång hittade jag till och med ett bananskal, och banan som är min favoritfrukt och allt! Jag var så glad men husse blev avundsjuk och försökte gömma det för mig. Han är lika dålig på att gömma bananskal som att gömma sig bakom träd, jag hittade bananskalet på en gång såklart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar