tisdag 27 januari 2009

Härliga saker!

Det finns många saker jag gillar med livet. Jag gillar att få bli pussad och kramad och kliad och äta goda och smarriga saker som bjuds utöver hundmaten. Jag gillar ju också att slappa som ni vet, visst är det härligt att bara få ligga i fåtöljen med sin favoritleksak.
Kanske gnaga lite lätt på den...
..och hoppsan där åkte den i golvet. Så passande, då kanske någon vill leka!? Leka vill väl alla göra? Det är en av mina favoritsysslor i alla fall!
-Göööösta. ska vi leka? Du kan hämta leksaken och kasta den till mig!
-Tyst, stör mig inte, jag läser sporten!
Suck... Då får jag väl hämta leksaken själv då om det ska vara så himla svårt! Tur att jag har fler kompisar.
-Svarten, vill du leka med mig?
-Sorry grabben, jag är lite för gammal för att leka med leksaker. Växte väl ifrån det för typ 15 år sedan...
-Snälla Gösta, kom igen! Vi kan väl leka nu då?
-Är du galen!? Ser du inte hur trött jag är? Jag är katt och en katt måste sova 20 timmar per dygn minst för att orka äta och se söt ut resterande fyra timmar av dygnet.
-Matte? Vill du leka då?
-Snääälla? Jag lägger leksaken i ditt knä så du kan kasta den till mig. Va! Vet du inte om du orkar leka?Vill du kanske tänka på saken?
-Åh vad jobbigt att vänta! En sekund, två sekunder...Har du tänkt klart snart?
-Ska vi leka nu då?!
Jag visste väl det! Jippi! Människor har mycket svårt att motstå den här bedjande blicken!
Den bedjande blicken är också bra om man vill ligga högt och fluffigt...
..härligt nedbäddad med mycket täcken och gott om plats att sträcka ut sig.
Ja självklart är det husses och mattes säng jag pratar om. Var skulle en härlig kille som jag annars ligga? Synd bara att jag måste dela med mig av platsen, det blir liite trångt och varmt emellanåt. Jag försöker putta ned dem i hundbädden genom att sträcka ut mina knotiga, långa ben men ännu har jag inte fått dem att lämna sängen. Men vänta ni bara...

onsdag 7 januari 2009

Läskiga saker...

Det finns en del saker jag inte gillar... Jag gillar INTE fyrverkerier, smällare och raketer. Där jag bor har de firat nyår i över en vecka nu. Varje gång jag ska på kvällspromenad så skjuter de någonstans i området, jag tycker det är jätteläskigt! Min matte blir också förbannad på alla raketskjutare, jag hör nog att hon muttrat om att de väl kunde hålla sig till EN dag - inte tio dagar med raketskjutning. På nyårsafton kröp jag under bordet och skakade varje gång någon sköt, jag hatar mest stora fyrverkerier med stora smällar och massor av ljus. Brrr vad obehagligt.
Sen gillar jag inte direkt att vara ute när det är kallt heller. På min gamla kennel i Mora hade de haft -28 grader en dag läste jag! I söndags hade vi -24 här, då kan man snacka om att man kissar snabbt...
Det är ju inte bara det att man fryser som en idiot trots sitt täcke, tassarna fryser sönder och spricker så jag blir tvungen att halta fram.
Då måste man göra en annan sak jag inte gillar - pedikyr! Att bli smord på trampdynorna är väl ganska ok...
...men jag gillar INTE att klippa klorna! Jag har faktiskt känsliga tassar men det tar inte min husse och matte någon hänsyn till, de klipper klorna på mig ändå!
Det gör JÄTTEONT när de klipper - jag lovar!
-Va! Gör det ont? Hur ont då?
-Såhär ont, som en snyting av mig!
-Snälla, slå inte mig också Svarten! Jag sa ju bara sanningen, det gör ju jätteont! Rädda mig husse!
-Mig sätter ni då ingen klosax i, det ska ni ha klart för er! Nu drar jag, innan det blir min tur!

-Oj, oj, oj... Sicka fega barnrumpor... Skulle kloklippning göra ont - ha!
-Jaa! Man har så ont så man tror att man ska dö faktiskt! Ser du inte hur jag lider?
-Adios från mig, jag gömmer mig här!
-Attans, börjar bli lite trångt att klämma sig ner bakom fåtöljen...
-Pust, stånk... Jag sitter nästan fast! Hjälp mig!
-Jippi, jag klarade det! Nu kan de inte fånga mig och klippa klorna! Ha, ha!
-Herregud, tror du inte att det bara är att dra fram fåtöljen och lyfta fram dig och sen klippa klorna? Det här är ju som att bo i ett dårhus... Väx upp! Mogna! Jag säger då det, hanar....

lördag 3 januari 2009

Jultrött..Zzzz...het

Borta bra men hemma bäst som man brukar säga. Det är kul att vara borta men det är ändå alltid skönast att komma hem till sitt eget hus. Gamla Svartenkatten blev nog lite glad över att vi äntligen var hemma igen tror jag. Gösta var så glad över att vara hemma så han gned sig av glädje mot husses julklappsböcker medan jag förvånat såg på. Svarten blev snabbt trött av vår åsyn så hon lade sig på en stol och sov.
Gösta skyllde på jetlag och lade sig på högen med dynor till utemöblerna och somnade som en stock.
Ja, jag ville ju inte vara sämre så jag kröp till min gamla bädd och kurade ihop mig.

Åååh, min säng! Vilken lycka!
Det är jobbigt med julfirande och jullov, jag har aldrig varit så här trött och slut någon gång. Vem vet, vi kanske sover än?

Hoppas det! Jag äälskar att sova...Zzzzz..

Min kompis Goliat!

På annandagen åkte vi till husses föräldrar för att äta ännu mer julmat och träffa husses syster med familj från Värmland. Gissa om jag blev glad när jag såg vem som var med! Goliat - deras hund! Äntligen en kompis till mig! Goliat är sju år äldre än mig så han är mycket vuxen och börjar nästan bli pensionär. Eftersom han är lite gammal så bestämmer han mest. Man måste vara lite försiktig annars kan han bli lite sur.
-Ska vi leka lite? frågade jag...
Inget svar. Han verkar höra lika dåligt som vår katt Svarten den där Goliat. Vi lekte i alla fall en liten stund men sedan blev han trött och ville mest ligga under bordet och vila. Jag fick ligga bredvid honom under bordet när jag inte var för framfusig och det var ganska trevligt det också faktiskt.
Jag frågade husse och matte om Goliat och jag inte kunde få gå ut och leka lite men de sa nej. Goliat är en sån där jakthund så om man släpper honom lös så springer han och letar upp rådjur och andra djur. Han springer jääääättelångt bort, så långt bort att han inte ser sin husse och matte. Usch vad läskigt det låter att vara jakthund, det skulle jag aldrig våga.
Jag har faktiskt en till kompis som också heter Goliat. Han är en golden retriever som jag brukar träffa ibland när jag promenerar. Den Goliaten är också jättesnäll, han brukar låta mig lukta på samma kissfläckar som honom - samtidigt! Det är vänskap det!

Äntligen julafton!

På kvällen den 23:e december packade vi bilen knökfull och styrde kosan mot mattes föräldrar. Gösta satt fram i mattes knä, husse körde, jag satt längst bak i buren och baksätet var överlastat med julklappar, julmat, hund och kattnödvändigheter och lite annan packning.

Det tog en och en halv timme att åka men Gösta skötte sig ganska bra faktiskt. När han var mindre skrek han konstant när vi åkte bil men den här gången var han faktiskt tyst - skönt! När vi kom fram packade vi ur och sen var det nästan dags att gå och lägga sig, imorgon skulle det ju bli julafton!

På julaftons morgon blev det en långpromenad med husse och sedan gick vi till mattes farmor och farfar. De hade inte slagit in sin julklapp till mig så jag fick provsmaka lite av den på en gång, snacka om att jag hade tur!

På eftermiddagen åt vi julbord med mattes familj och sedan var det någon som hävdade att de sett tomten!
Alla kikade i fönstren och där nedanför stod tomten och vinkade...
...hade han kommit ihåg mig? Tänk om han var läskig så jag skulle bli rädd!

Äsch, den där "tomten" kände jag igen på lukten så det var väl inget att oroa sig för. Många julklappar fanns det i säckarna men tydligen så har människor första tjing på att få öppna julklappar. Det var ett himla rivande med papper och snören. Dockor och bilar och spel och allt möjligt kom det fram ur paketen. Lilla Anna fick en docka med nappflaska men hon är så liten så hon förstår inte så mycket än. När inte hon såg så tog jag dockans nappflaska och tuggade lite på den, attans att husse och matte hann se vad jag gjorde och tog ifrån mig den!
När allt lugnat ner sig så kom mina paket fram, jag fick en hel kasse med paket! Jag visste väl att jag varit snäll!
Jag la mig under bordet och öppnade dem, ett i taget.
Gösta blev väldigt avundsjuk när han såg min pipande mjukisren men han fick inte låna den!
Gösta fick faktiskt egna paket att öppna sen men han gillade inte innehållet. -Blä för Sheba sa han så där fick husse och matte för att de hade köpt lyxmat på burk... Otack är världens lön. Han fick däremot en hel del leksaker som han gillade bättre. Små råttor som han bär till mig så jag kan tugga sönder dem, vi har ett bra samarbete tycker jag! Husse och matte gillar däremot inte alls vårt samarbete, de är rädda att jag ska äta upp råttorna och att de ska fastna i magen på mig. De skäller på Gösta varje gång han hämtar ner sina leksaker från övervåningen och ger dem till mig. De har hotat med att ta ifrån honom julklapparna om han inte skärper sig..
Men jag är minsann en tacksam och snäll kille som , nästan aldrig, gör några bus. Titta bara vilken julklappshög jag fick, jag längtar redan till nästa jul!