lite grann och funderat på veckan som gick. Först vilade jag ut ordentligt när vi kom hem efter påskfirandet. Husse och matte har varit väldigt sura på mig för att jag inte riktigt velat äta min mat de senaste veckorna så då kunde jag lika gärna ligga och tjura i soffan. Matte ringde till och med till veterinären för att höra vad min matvägran berodde på. Veterinären sa att eftersom jag inte verkade sjuk så trodde hon att det kunde vara så att jag kände av någon tik som löpte och att det var därför jag inte ville äta...
Snacka om piiinsamt... Har man inget privatliv?
Ja, vad har hänt mer då? Jo matte har haft storstädning så då var det bara att hålla sig undan. Husse och jag blev förpassade till datarummet och den svarta verkade tro att vi lekte "Hela havet stormar" så hon snabbade sig att ta en stol (trots att den var upp och nervänd) för att vinna tävlingen.
På torsdagen kom min favorit på besök. Jag blir jättefjantig i närheten av min mattes mamma för jag vet att hon är snäll och kan tänkas sticka till mig saker vid bordet (vilket gör matte och husse galna). Hon är min själsfrände och jag försökte tigga så mycket jag kunde och sticka upp nosen i hennes armhåla men till och med hon var benhård och gav mig INGENTING! Jäkla påskkärring till veterinär som gav matte och husse rådet att inte truga mig med annat än mitt gamla torrfoder tills jag blev hungrig och gav upp och åt det. Jag försökte charma husse också för att få en liten bit av något gott men där var det också kört.
Till slut var alla så sura på mig så då började jag äta lite mer torrfoder för att lätta upp den taskiga stämningen lite. Och tänk, så fort jag började äta så var jag allas favorit igen. Stående ovationer och applåder, godisbitar flödade, klapparna och kelandet ökade, extragoda ben kom fram och allt var tillbaka till det normala. Det normala som betyder att jag är kung här... Igår blev jag 11 månader och jag hörde nog husse och matte viska om vad som kanske skulle vankas på min ettårsdag! Ett firande värt en kung kanske, få se om de kan tänka sig att skippa torrfodret då och ge mig lite delikatesser istället...
Ja, vad har hänt mer då? Jo matte har haft storstädning så då var det bara att hålla sig undan. Husse och jag blev förpassade till datarummet och den svarta verkade tro att vi lekte "Hela havet stormar" så hon snabbade sig att ta en stol (trots att den var upp och nervänd) för att vinna tävlingen.
På torsdagen kom min favorit på besök. Jag blir jättefjantig i närheten av min mattes mamma för jag vet att hon är snäll och kan tänkas sticka till mig saker vid bordet (vilket gör matte och husse galna). Hon är min själsfrände och jag försökte tigga så mycket jag kunde och sticka upp nosen i hennes armhåla men till och med hon var benhård och gav mig INGENTING! Jäkla påskkärring till veterinär som gav matte och husse rådet att inte truga mig med annat än mitt gamla torrfoder tills jag blev hungrig och gav upp och åt det. Jag försökte charma husse också för att få en liten bit av något gott men där var det också kört.
Till slut var alla så sura på mig så då började jag äta lite mer torrfoder för att lätta upp den taskiga stämningen lite. Och tänk, så fort jag började äta så var jag allas favorit igen. Stående ovationer och applåder, godisbitar flödade, klapparna och kelandet ökade, extragoda ben kom fram och allt var tillbaka till det normala. Det normala som betyder att jag är kung här... Igår blev jag 11 månader och jag hörde nog husse och matte viska om vad som kanske skulle vankas på min ettårsdag! Ett firande värt en kung kanske, få se om de kan tänka sig att skippa torrfodret då och ge mig lite delikatesser istället...
1 kommentar:
Din galning, man kan väl inte sluta äta bara för lite brudar. Ät, njut och ragga. Det är vår melodi i Mora. Hur tror du annars att du kommit till världen. AMATÖR!!!
Kramar från pappa Smirre
Skicka en kommentar