I morse när vi vaknade så såg husse en ekorre i fågelstugan så matte smög in i vardagsrummet och STÄNGDE DÖRREN rätt framför min nos. Jag fick inte följa med då hon påstod att jag skulle härja runt i soffan och skrämma ekorren så hon inte skulle hinna få en bild på den. Hon smög fram till fönstret men tydligen var hon inte så smidig som hon skulle önska eftersom ekorren snabbt for iväg. Det blev ingen bild på ekorren, ha!
Faan, slääp in mig nu...
Sen gick vi i alla fall på promenad och när vi kom förbi Lusbäcken forsade det jättemycket. Matte ville att vi skulle gå ner till bäcken för att se hur jag skulle reagera.
Jag tittade lite på vattnet, skittråkigt!
Jag tittade lite på vattnet, skittråkigt!Men sen hittade jag en smarrig, blöt grästuva som jag skakade livet ur. Det var roligt! Men säg den lycka som varar... Tydligen råkade jag skvätta i husses öga och då var det slut på naturromantiken. Vad hade de förväntat sig att jag skulle göra vid bäcken? Att jag skulle skrika av glädje, dra fram badbyxorna och göra ett simhopp från en sten? Skulle inte tro det...
När vi kom hem fick jag ett nytt ben och lite gos från husse, de är kanske inte så tokiga ändå min husse och matte fast de har lite galna idéer ibland...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar