Tyvärr saknas det nu en kompis. Den av oss fyra som varit med längst i livet, hela 18 år. En fantastiskt snäll vän som har välkomnat och tagit emot och delat med sig när vi tre busiga killar har kommit till familjen under de senaste åren. Hon har fostrat oss om vi har varit för framfusiga men också som ni ser på bilden - delat med sig. I lördags var det dags för Svarten att bli en ängel.. Vi saknar dig och hoppas att du springer på gröna gräsmattor och sedan vilar dig i skuggan under pionbuskar i katthimlen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar