Killkalas!

Mjau må han leva, mjau må han leva, mjau må han leva uti hundrade år! Ett fyrfaldigt leve för 2-åringen! Hurra, hurra, hurra, hurra! Gösta tog fördel av sin trattmegafon och sjöng för full hals så Batman skulle vakna. Det var ju Batmans födelsedag igår!

-Va? Oj, vad händer sa Batman yrvaket. Vad är det som står på?

-Du fyller ju år din dumming! Kom ner får du födelsedagsfika! sa Gösta och jag i kör.

Mmmm... Plättbakelse!

-Sitt fint sa matte så kan ni få fika!

Vi snabbade oss att äta upp för när det är födelsedag brukar man ju få...

...presenter! Mycket riktigt, på diskbänken stod två coola leksaker. En till Batman och en till mig. Matte och husse ville inte att jag skulle bli avundsjuk så vi fick en varsin pipleksak. Sen vet jag inte riktigt vad som hände, det gick så fort...

- Det är jag som fyller år ju! Vad orättvist att du också får presenter, jag vill ju ha båda!

Ja vad säger man...? Ja, grattis då Batman. Du fyller ju bara två år så jag får väl
låta dig hållas... Jag börjar bli gammal och klok så jag förstår att det inte är någon idé att tjafsa om småsaker. Du lär dig nog också så småningom, nästa år kanske du blivit lika klok som jag ;-)

Sommar i Stockholm

Det var ett tag sedan nu men jag tänkte dela med mig lite bilder från min semester i Stockholm i somras. Vi åkte och hälsade på mattes bästa kompis Daniel och hans familj och deras hund Anton. Det var nog en av de bästa semestrar jag varit på. Vi var ute och lekte och sprang och badade och hade det mysigt.

Husse och jag passade på att vila emellanåt. Jag hade kanske lite svårt att koppla av, det fanns ju så mycket nytt att upptäcka i huvudstaden - jag hade ju aldrig varit där förut.

Anton var ett riktigt blötdjur!

Han apporterade och simmade lååångt ut, det var nästan lite läskigt...

-Anton, kom in nu! Du kan få kramp om du simmar så snabbt efter maten...

-Jag törs inte titta på eländet. Tur att man själv sitter säkert i en lina! Man vet aldrig vad det kan finnas för otäckheter i Stockholmsvattnen, ryska ubåtar och allt möjligt som kan tänkas vilja ha med sig en liten whippetkille som sängvärmare till någon tsar. Hala in mig snabbt som ögat husse!

Anton kunde springa snabbt..

Jag med!

Tyvärr är inte Anton en sån där hund man kan leka och jagas med. Han tänker bara på jakt och fåglar hela tiden så han ville inte jaga mig alls. Han fattade ingenting när jag försökte få honom att springa efter mig så till slut gav jag upp.

Jag kunde minsann strosa omkring på egen hand om det skulle vara på det viset!

-Ring inte mig om du känner dig ensam framöver, det ska du ha klart för dig gosse!

Så gick vi då hemåt efter en heldag ute.

När vi kom hem till radhuset så pinkade jag flera gånger på Antons familjs golv så han skulle fatta att jag var lite sur. Men vad tror ni hände då?! Jo då blev husse och matte sura som citroner och lät mig inte gå fritt utan satte mig i arrest. De muttrade att de inte kunde fatta hur jag kunde ha något kiss kvar i blåsan efter en heldag i frihet. De vet inte vilka resurser en kille som jag besitter tydligen. Ja slutet av dagen var alltså inte så kul...men det glömde jag snabbt eftersom jag somnade som en stock! Hoppas det blir fler Stockholmssemestrar framöver. Nästa gång ska jag ha Batman med mig dit, han vet minsann hur man gör när man leker och jagas!

We don't löv löv...

Ett vackert eklöv...

Undrar hur många löv det finns..

på 1000 kvadratmeter gräsmatta?

En, två, tre, fyra...

-Du Mållgan.. Titta bakom dig. Vi kommer aldrig kunna räkna hur många löv det är. Det enda jag kommer ihåg är att vi pinkat på minst 10 av högarna i alla fall och att vi sprungit och jagat varandra genom alla.

-Nu är jag trött på löv! Är ni klara snart? Snabba på, det är grått och kallt och jag håller på att frysa ändan av mig! Så pass, 20 säckar, var det inte mer...

MER än tillräckligt muttrar husse och matte och önskar sig en motorsåg i julklapp.. ;-)

Ett kärt minne

Här ser man faktiskt hur det kan se ut när man har riktigt bra vänner. Vi är fyra kompisar som delar på husses och mattes jättebädd. Tänk att två katter och två hundar kan trivas så bra ihop.

Tyvärr saknas det nu en kompis. Den av oss fyra som varit med längst i livet, hela 18 år. En fantastiskt snäll vän som har välkomnat och tagit emot och delat med sig när vi tre busiga killar har kommit till familjen under de senaste åren. Hon har fostrat oss om vi har varit för framfusiga men också som ni ser på bilden - delat med sig. I lördags var det dags för Svarten att bli en ängel.. Vi saknar dig och hoppas att du springer på gröna gräsmattor och sedan vilar dig i skuggan under pionbuskar i katthimlen!

Att dela eller inte dela...

Ja hur går det nu då med min nya kompis Batman då? Titta på bilden, visst ser han snäll ut min nya kompis! Jo det går faktiskt jättebra, vi har verkligen funnit varandra meeen vi har lite kommunikationsproblem ibland... Vi är inte alltid överens om vem som äger vad.

Här ser vi ett tydligt exempel: Batman ligger i min bädd och har TVÅ tuggben under sig! Han låter mig knappt ha något tuggben ifred och får han tillfälle så stjäl han alla ben och ligger sedan och ruvar på dem...

Matte och husse har lärt mig att jag ska sitta fint och vänta på saker men exakt hur länge ska man behöva vänta på SIN bädd och SITT tuggben?

-Äsch, var inte tjurig! säger Gösta. Ni kan väl dela? Du kommer väl ihåg hur vi har brukat dela fåtölj och godsaker under året. Kompisar delar med sig!

Han är kanske inte så dum som han ser ut den där Gösta även om det känns lite konstigt och trångt att ligga i samma bädd..

Klart vi ska dela, vi är ju som sagt kompisar! (Och sen när Batman sover RIKTIGT djupt då ska jag smyga fram nosen och ta tillbaka mitt ben också...)